Butikens framtid

För några år sedan, när jag insåg att jag kunde klara av att jobba i en butik, så började jag samla på mig möbler och saker som en gång skulle stå i min butik. Det var ett bord här, en hylla där, en smyckesställning där – hittade, räddade och omhändertagna. När kontraktet på butikslokalen väl skrevs på, så fanns det mesta i inredningsväg inklämda i mitt källarförråd. En brokig blandning, ett hopplock av det ena och det andra, precis som jag tänkte mig att butiken skulle vara. 

Nu sitter jag här vid det lite sneda bordet och tittar på allt det jag skapat och undrar om det verkligen är meningen att jag ska behöva ge upp det. 

Den här hösten har varit tung för de flesta av oss på sätt som vi aldrig kunde tänka oss. För mig har mycket handlat om butiken och hur jag förhåller mig till den och resten av mitt företag. Jag har gått balansgång mellan att vara offer, att omge mig med bittra tankar om omständigheter och att känna min styrka, känna hur jag växer, mognar och ser en ny väg stakas ut. Jag har brottats med egot som envist ska hålla kvar, som har saker att bevisa och som anser att allt annat än att “fortsätta, fortsätta, fortsätta!” vore ett misslyckande. 

Beslutet att öppna butiken och att göra något av den där visionen jag har haft i så många år var inte ett misstag eller ett misslyckande. Det var helt klart menat att hända, precis lika mycket som det var ett sätt för mig att både fly och “yolo:a” lite. 

Det har inte varit lätt eller bekvämt någonstans. Det har varit hårt arbete – både skuggarbete och faktiskt, fysiskt, med allt vad det innebär. Jag har kämpat med mig själv, med den fysiska världen och samhället vi lever i. Jag har läkt dysfunktionella delar av mig och hittat vägar att hantera saker som den sociala fobin på ett bättre sätt än tidigare. Jag har mött på motstånd – både systematiska, regelmässiga och mina personliga tillkortakommanden och svårigheter. Och jag har jobbat mig igenom varenda en. Varje gång. 

I somras skedde ett skifte. Jag klev in på en ny bana, hittade nytt mod och gjorde nya saker igen (jag pratar gudinnelive, kameran i fejset och en synlighet på ett sätt som jag aldrig trodde om mig själv), samtidigt som butikens existens visade sig ta stora kliv bort från min verklighet. 

September var en svår månad för mig, både privat och som företagare. Garderoben var återigen fylld med offerkoftor, inga lösningar fanns i sikte och jag blev väldigt påmind om min egen dödlighet. Så brett och djupt var botten i september att jag tyckte mig ha rest tillbaka till 2012. Spåren av septembers botten sitter fortfarande kvar och jag är skör, fysiskt och känslomässigt. 

Jag orkar inte fortsätta kriga för det pengaslukande hål som är butiken. Jag är utmattad och deprimerad. Jag orkar inte leta lösningar och jobba i motvind. Jag minns inte ens när jag var ledig sist. 

De senaste veckorna har jag så gott som beslutat mig för att säga upp lokalen och stänga butiken. Det har varit så mycket sorg och besvikelse kring de tankarna. Känslan av misslyckande och värdelöshet har varit stor. Såhär gick ju inte planen. Jag skulle ju- det skulle ju… butiken skulle ju! 

Men sanningen är den att syftet med butiken är uppnått. Orsaken till att den behövde finnas är färdig. Den blev färdig i somras när jag klev fram och genomförde det läskigaste jag någonsin har gjort. Att hålla fast vid något som har tjänat sitt syfte är smärtsamt – och det är bland annat den smärtan som har gett sig tillkänna hela hösten. 

Beslutet är nog taget, men handlingen drar jag på. Undviker, försöker envist hålla kvar vid hoppet att det finns en annan lösning. Kanske en partner, någon att dela lokalkostnader med. Kanske något annat, något som gör att jag kan behålla den lokal som har så mycket fina energier och som jag (och många med mig) gärna vistas i. 

Även om lokalen försvinner och butiken stänger, så dröjer det ända till juli innan det faktiskt händer. Uppsägningstiden är lång och under den tiden behöver jag verkligen ha er hjälp. 

Jag behöver verkligen att ni fortsätter att stötta mig och välja Kreativa Kristaller. Jag behöver er hjälp för att jag orkar inte kämpa och kriga så hårt. Jag behöver att butikens sista tid blir behaglig och lugn. Inte så att ni ska undvika att komma. Nej, nej. Kom! Kom och prata precis som ni har gjort. Kom och handla precis som ni har gjort. Kom och boka in er på Magiska Samtal och annat, precis som ni har gjort. 

Vi har hela våren och försommaren på oss att stötta varandra, att lära oss av varandra och med varandra, att jobba oss igenom saker och samtidigt göra Kreativa Kristallers återgång till enbart webbshop en fin upplevelse. 

Så nu vet ni.

All kärlek till er, fina vänner.