Tiden är väldigt märklig just nu. Det känns som att väldigt mycket får plats i väldigt kort tid. Förra veckans händelser känns vara en månad borta. Förra nyhetsbrevet för tre veckor sedan kunde lika gärna ha skett för många månader sedan. Samtidigt som allting verkar vara så långt borta, så känns det också som att inget får plats i nuet. Så mycket att göra men inget hinns med. Det är proppfullt i kalendern, men det som ska göras går superlångsamt. Livet serverar nyttigheter som för fokus bort från stressen och allting är så märkligt jordat och harmoniskt, fast det egentligen är kaos och drama runt varje hörn.
Är det någon mer som har dessa upplevelser, eller är det bara jag? Kan vara så att det bara är jag, som fortfarande befinner mig i butikens avslutsfas och därmed mitt i en tydlig förändring.
Idag är det en vecka kvar till sista öppetdagen i butiken. Det är med stor glädje och nöje jag ser fram emot den dagen. Det är häftigt hur min inställning till stängningen gradvis har ändrats från kraftigt motstånd till just denna förväntansfulla glädje, där allting bara känns rätt och riktigt.
Jag är så tacksam för alla er som har besökt butiken – under de två år som vi har haft öppet, men speciellt de sista två månaderna! Ni är många som har uttryckt er sorg och besvikelse över stängning och i samma andetag berättat hur mycket ni har tyckt om butiken och hur det har hjälpt er. Tack för att ni delar med er av era tankar och känslor. Det betyder mycket för mig.
Men vi har en vecka kvar på Skomakarevägen! Det är lite trist att jag har så mycket att göra så att jag inte riktigt hinner ha öppet under den sista veckan. Jag firar inte midsommar, så lördag och söndag har jag planerat att ha öppet. Det finns några eftermiddagstimmar på måndag, tisdag och onsdag som kunde spenderas i butiken om det är någon som vill komma då. Och så har vi sista dagen på torsdag den 27e. Ni kommer väl då? 🙂